Solskydd

Solen sprider ljus och värme och många vill gärna njuta av solens strålar så fort vi får tillfälle. Men för mycket solljus kan skada huden, därför bör du alltid använda solskyddsfaktor när du vistas ute i stark sol.

Solen är som starkast mitt på dagen mellan klockan 11-15. Under sommarhalvåret är den våran viktigaste källa till kroppens produktion av D-vitamin. För att få tillräckligt med D-vitamin räcker det att du exponerar ditt ansikte och händer i omkring tjugo minuter om dagen. Vistas du i solljuset för länge finns risk att du får brännskador och det är därför viktigt att du skyddar dig.

Om du spenderar mycket tid i solen eller om du bränner du dig ofta, ökar risken att du senare i livet får rynkor, solfläckar och i värsta fall hudcancer. Solens strålar tar sig även igenom moln och därför kan du bränna dig även när det är mulet. Men även i sand, snö och vatten. Du bör därför tänka på att skydda kropp och ansikte även om du sitter i skuggan, är på skidsemester eller ute till havs. Barns hud är känsligare och tunnare än vuxnas, därför ska de alltid skyddas från solen.

Solens UV-strålning

I solens ljus finns olika typer av ultraviolett strålning, så kallad UV-strålning. Det är framförallt två typer som kan orsaka solskador. Vi brukar nämna dem som UVA och UVB. Ett solskyddsmedel skyddar mot både UVA och UVB och det ska finnas tester som visar i vilken grad skyddet står emot de olika strålningarna. Står det att produkten är vattenresistent ska tillverkaren även uppvisa tester på att produkten fortfarande ger ett skydd efter upprepade bad.   

UVB-strålning

UVB är den strålning som påbörjar uppbyggnaden av D-vitamin, startar vår skyddande pigmentering och gör huden tjockare men det är även den strålning som kan bidra till att du bränner dig.

UVA-strålning

UVA-strålningen utgör hela 90% av solljuset och kan tränga djupare ned i huden. Det gör att pigmentet i din hud blir mörkare men är också orsaken till skador som slapp hud eller pigmentfläckar, det som vi även brukar kalla för tidigt åldrande. Både UVA och UVB strålningen kan orsaka hudcancer.

Hur du skyddar dig mot solskador

• Anpassa din tid i solen utefter din hudtyp och vart du befinner dig
• Använd täckande kläder, solhatt, keps och solglasögon
• Undvik att vistas i solen när den är som starkast, mellan klockan 11-15
• Använd solskydd med rätt faktor för din hudtyp och vistelse. Du kan starta med en högre faktor de första dagarna
• Smörj dina utsatta områden ofta, gärna varannan till var tredje timme och se till att det blir ett tjockt lager
• Kontrollera bipacksedeln för dina eventuella läkemedel. En del kan öka hudens känslighet för UV-strålning
• Ta reda på aktuellt UV-index, det vill säga hur stark solen är. SMHI visar UV-index för hela Sverige

Kom ihåg att solarium inte ger kroppen något extra skydd. Är du under 18 år eller har rödlätt hud bör du inte använda solarium alls.

Välj rätt solskyddsfaktor

Du kan hitta flera märken vars produkter innehåller solskyddsfaktor (SPF) i olika grader. De kan även skilja i konsistenser och hur du använder dem. Kanske föredrar du att använda en sprayflaska eller gel framför en tjockare kräm eller olja. Kanske älskar du doften av kokos. Eller är du istället känslig mot dofter och har lätt att få soleksem?

På våra sidor finner du solskydd i alla sorter och vi hjälper dig om du har några frågor. Det viktigaste är att välja rätt solskyddsfaktor så kallad SPF. Detta väljer du genom att utgå från din hudtyp och eventuell solexponering. Har du ljus hy är du till exempel oftast mer känslig för solen och bränner dig lättare än en person med mörk hy och hårfärg, då behövs ett högre solskydd. Blir du alltid brun och sällan röd, kan det istället räcka med ett lågt eller medelhögt skydd. Tänk på att använda rikligt med solkräm för att uppnå den solskyddsfaktor som anges på förpackningen.

För att underlätta valet av solskyddsfaktor finns de indelade i fyra kategorier:

Spf 6 -10 =  Lågt skydd

Spf 15-25 = Medelhögt skydd

Spf 30-50 =  Högt skydd

Spf 50+ = Mycket högt skydd

Olika filtertyper i solskyddsfaktor

Kemiska filter

Absorberar solljuset och inaktiverar därmed UV-strålningen. Skyddet är välbeprövat och dokumenterat men kan i höga halter orsaka allergi. Mängden av det kemiska filtret ökar ju högre solskyddsfaktor är.

Partikelfilter/fysikaliska filter

Bildar en skyddande hinna på hudens yta som gör att solljuset reflekteras och studsar bort.

Lindriga solskador

Första tecknet på att du bränt din hud brukar vara att området blir varmt, rött och ömmande. Är skadan allvarlig kan det även bildas blåsor och sår. Läs gärna vår kategori om sårvård för mer information kring brännskador.

Solen kan även orsaka soleksem. Eksemet brukar framträda några timmar till upp till ett par dagar efter att du solat. Huden blir då ofta flammig eller knottrig på det utsatta området, det börjar klia och ibland bildas även små blåsor. Soleksem är vanligast när din hud är som ljusast eller har utsatts för stark exponering som till exempel på försommaren eller en solsemester utomlands.

Brun utan sol

Att vara solbrun kan kännas fräscht och många vill gärna vara det året om. Då kan du använda dig av en brun utan sol produkt. De är även ett bra alternativ under sommarmånaderna ifall du vill vara brun utan att behöva oroa dig för att bli bränd i solen eller få solskador.

Vad kan jag göra om jag har bränt mig?

• Låt huden vila och undvik att sola de närmaste dagarna
• Eventuell klåda kan lindras med receptfri hydrokortison. Kontakta din barnmorska elle läkare innan användning av hydrokortison på barn som är under två år
• Receptfria, smärtstillande läkemedel kan användas om brännskadan skulle vara smärtsam
• Ta kontakt med vården om din solskada är svår och större än din handflata eller om du lider av besvärande soleksem

Använd gärna en fuktgivande after-sun lotion om du har bränt dig. De innehåller ofta aloe vera och andra vårdande ingredienser som kan lindra och lugna solbränd hud. Du hittar olika typer av after-sun här.