Fakta om manukahonung – dunderhonungen från Nya Zeeland

manukahonung

Honung som honung, tänker du kanske. Men manukahonung är inte vilken honung som helst. Den unika nektarn från manukaträdets blommor ger en honung med en antibakteriell effekt. Därav att det kallas “naturens antibiotika” och både kan ätas och smörjas in på kroppen. Till och med på sår om man får tro urinvånarna på Nya Zeeland! Här får du veta mer om den nästintill magiska manukahonungen.

Vad är manukahonung

Manukahonung tas fram genom att honungsbin samlar nektar från blommor. Men inte från vilka blommor som helst, utan från manukaträdets blommor. Manukaträd växer i princip bara på Nya Zeeland. Nektarn från trädet, som bara blommar några veckor på våren, innehåller det bioaktiva ämnet methylglyoxal (MGO). Det är också det ämnet som gör honungen till manukahonung. Framförallt är det vad som ger manukahonungen dess antibakteriella effekter. Manukahonung används nämligen traditionellt för mer än att söta te, faktiskt på alltifrån akne till insektsbett! Därav att manukahonung kallas för “naturens antibiotika” och använts som ett slags hälsoelixir sedan urminnes tider. Tumregeln brukar vara ju högre halt av MGO, desto bättre och större effekt (här är en manukhonung med hög halt MGO). Men det tål att sägas. Du ska vara försiktig med att tro att manukahonung botar allt, men att den är antibakteriell finns faktiskt att läsa om i ett flertal studier (som denna).

Manukahonung låång användning på Nya Zeeland

Manukahonung är inget nytt superfood-påfund. På Nya Zeeland har manukaträdet och dess nektar använts i tusentals år av urinvånarna. Både för dess medicinska egenskaper, men även för att bringa hälsa och välmående. Där har det även haft lite andra användningsområden än honung normalt brukar ha för bland annat sår, eksem och för att lindra brännskador. Förutom honungen har även trädets blad och bark använts som ett slags elixir. Inhalering av avkok från manukaträdets blad användes till exempel mot förkylning och för luftvägarnas hälsa. Vilken grej, va? 

manukahonung

Skillnaden mellan vanlig honung och manukahonung 

Methylglyoxal (MGO) är som sagt det ämne som ger manukahonungen dess antibakteriella effekt. Men all honung har trots allt en viss antibakteriell effekt tack vare det naturliga innehållet av väteperoxid. För att bli lite vetenskaplig, bildas det när enzymerna i honungen bryter ner glukos. Däremot är väteperoxid i traditionell honung känslig för bland annat ljus och värme. Det gör att den antibakteriella effekten inte är lika stabil som för MGO, som är betydligt tåligare. Dessutom är halterna av det antibakteriella ämnet högre i manukahonung. Därför har också manukahonung kommit att användas till sårläkning och diverse infektioner, till skillnad från vanlig honung.

Detta är manukahonung bra för 

Manukahonungen kan användas både för invärtes och utvärtes bruk, till exempel:

manukahonung

5 tips för användning av manukahonung

  1. Addera en sked manukahonung i smoothien.
  2. Blanda en sked Manukahonung i gröten, gärna tillsammans med kokosolja så får du en underbart krämig, söt och god gröt.
  3. Ta en sked manukahonung i en kopp med svalnande te (inte för hett).
  4. Bre manukahonungen som ett pålägg på en smörgås. Mums!
  5. Ät manukahanongen som den är, ta en sked rakt in i munnen. 

Vilken manukahonung är bäst? 

Manukahonung har fullkomligt exploderat på marknaden, vilket gör det lite snårigt för dig som vill prova en bra en. Om du undrar vilken honung som är bäst håll utkik efter stämpeln “UMF”. Det står för Unique Manuka Factor. Det är en kvalitetscertifiering för manukahonung som säkerställer manukahonungens äkthet, renhet och kvalitet. Hur? Genom mätning av de bioaktiva ämnena methylglyoxal (MGO), dihydroxyacetone (DHA) och leptosperin. Har den UMF-graderingen kan du alltså vara trygg i att manukahonungen är äkta och innehåller de bioaktiva ämnena den ska innehålla. Ju högre UMF-nummer, desto högre förekomst av bioaktiva ämnen (om du vill ha den där manukaeffekten).

Honey, what a honey!


manukahonung

Av: Isabelle Lindblad, Digital redaktör, isabelle.lindblad@apohem.se
Publicerad: 3 april 2020

Artikeln är ett samarbete och har tagits fram tillsammans med våra vänner på Comvita.

comvita


Fler tips och råd

Prova Comvitas manukahonung, vetja!